There's Two Sides of Everything in Life,even when it comes to people.
Only, I am hiding both my sides from the World.
Maybe That's Why I'm So Alone...
Min hjärna är på högvarv.
Jag är en grubblare, en sån där som funderar
på saker som inte borde funderas på.
Just nu känns det som att mitt huvud exploderar snart.
Det är frustrerande
Ska till IKEA imorn med föräldrarna.
Jag ska upp 7.30, på en lördag.
Jag kommer att dö av trötthet under dagen.
Jag är sur på mig själv men samtidigt stolt.
Vilket är ännu mer förvirrande.
Det är konstigt att vara stolt över sig själv,
tror aldrig jag har varit det förut.
Kan inte ha vart det eftersom den här känslan
är helt och hållet ny för mig, det är läskigt.
Bah, frågorna som snurrar runt i mitt huvud
börjar ta kål på mig, jag slår näven i väggen snart.
Jag är dödstrött och vill sova.
Men det går inte för tankarna som stör, hatar er.
Hatar dig. Och dig....och många fler.
Jag hatar mig. Jag hatar den här stan.
Ibland hatar jag det här landet.
Jag har inget liv men hade jag haft ett hade jag
nog hatat det med bara för att liksom.
Jag älskar och hatar att folk är så blinda (:
Det är skönt men frustrerande.
Ibland vill jag ärligt talat bara ge alla fingret.
Sen greppa min fullpackade väska och dra härifrån
för att aldrig i mitt liv titta tillbaka.
No offence, det är inte personligt även om det
låter väldigt mycket så.
Nu ska jag återvända till min säng
för att ligga och stirra upp i taket lite till.
Så fort näven har körts in i väggen.
