Idag är allra sista dagen på Iris Hadar för mig. 3 månader är slut och det är maxtiden.
Samtidigt som jag inte vill, som jag vill greppa tag i en dörrkarm och vägra lämna dom. Så är jag fylld med så mycket energi och kämparglöd tack vare dom så jag känner mig redo.
Det är läskigt och jag vet att jag kommer gråta några skvättar. Men det kommer att bli bra.
När jag började så var det en "Nu eller Aldrig" attityd med att arbeta med mig själv och det gäller fortfarande. Dom som arbetar där har gett tillbaka mig själv, jag är inte ett skal nu längre. Jag lever.
Dom har lärt mig så mycket. Speciellt det här; Jag klarar det här!
Today is the very last day on the project I've been going to.
At the same time as I don't want to, I am filled with energy and strength thanks to them, I'm ready.
It's very scary and I know I will cry. But it will be okay.
When I started there it was a "Now or Never" attitude from me, to work with myself and it still is. Those who work there has given back myself to me, I am no empty shell any more. I'm alive.
They've taught me so much. Especially this; I can do this!
1 kommentar:
U go girl. Kämpa på för fullt det är du så duktig på. :P
Ha en så bra dag sista dagen nu. <3333
Skicka en kommentar