What does it take?

Det är konstigt, hur så små saker får en att kämpa.

Det som får mig att kämpa just nu är längtan efter nya Harry Potter filmen.
Även fotografering, TV serier och en del filmer. Som får mig på bättre humör.
Men vad krävs det egentligen för att få mig "normal" lycklig igen?
För att få mig dit jag var förra sommaren...som jag kämpade i år för att komma till.
Ska det ta så många år till innan jag kommer tillbaka dit?
Nej, för jag pallar inte så många år av kämpande en gång till.
Det är för mycket och jag är inte lika stark som jag var då.

Jag orkar inte längre ._.
Jag är kaputt, slutkörd...vid min gräns.
Men samtidigt är jag för envis för att göra slut på allt.
Jag vet en sak som skulle hjälpa lite...men jag är rädd.
Jag vill inte. Jag kan inte. Det tar emot så mycket.
Men...kanske jag borde ta den där lilla resan idag.
Gå till minneslunden och...säga adjö.
Gråta sönder mitt hjärta och inse att han är borta för alltid.
Jag vill inte gå själv :( Jag kommer inte kunna resa mig upp.
Jag kommer inte kunna ha styrka att sluta gråta själv.
Vet inte ens om jag kommer ha styrka nog till att inte göra något dumt ._.
Jag är i varje fall ärlig, right?

Nej ni. Ut och röka, vänta hem mamma.
Ta pengar av henne till hyra film och sen barrikera mig i mitt andra rum.
Ta ett långt varmt bad senare kanske. Det skulle vara skönt. Tror jag.

What does it take?