Mmm, te med munkar är gott det.
Sitter med det nu *fniss*
Har varit uppe sedan 8.00 tiden imorse och mest tagit det lugnt.
Började dagen med att se Bleach som kom ut inatt när jag käkade
min frukost (kors i taket haha) och det var underbart bra :*
Lite senare tog jag en lång promenad, kom nyss hem.
Linus ringe mitt i allt sur som ett svin rent ut sagt, inte på mig.
Någon på hans nya jobb hade visst frågat lite om mig, så han visade
personen lite bilder på mig på min bdb och även lite ifrån mina
bloggar, eftersom jag har en på engelska också.
Vet ni vad person sa mitt framför Linus?
"She should be ashamed of herself for smiling
so much after losing your brother."
Och helvete vad sur jag blev!! Linus hade blivit krontokig...
Jag menar...ALLVARLIGT?!
Varför i helvete ska jag skämmas att jag skrattar och ler
trots att Manne inte finns längre ?
Ja, jag saknar honom varje minut men det stoppar inte mig ifrån
att leva mitt liv. Han hade inte velat det, det vet jag.
Är det så? Ska jag skämmas för jag inte tog mitt liv efter att Manne dog?
Ska jag skämmas att jag fortfarande skrattar och ler trots han är död?
Ska det vara så?
Människor som tycker så borde fan tänka om eller söka hjälp !!
Hade jag vart där hade jag gett jäveln en rak höger och sen en spark i skrevet.
Fan vad sur jag är just nu, jag vill bara strypa någon av ilska !!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar