Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte kämpar just nu med att hålla mig uppe. Men huvudsaken är att jag gör just det och har gett mig fan på att inte deppa ihop för mycket under "väntetiden".
Det var svårt att lämna min säkra kokong på Iris men samtidigt bra då jag var för bekväm.
Jag klarar det här. Jag kommer hitta sysselsättning. Jag är stark och jag är envis.
I would lie if I said I wasn't fighting right now to keep myself up. But the point is that I am and I've aimed on not get swallowed by depressing during the time I wait for a new project to start.
It was very hard to leave my safe cocoon on Iris but at the same time good, I was to comfortable.
I can do this. I will find something to do. I am strong and I am stubborn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar