Det här är något jag inte pratar om så ofta. Men jag håller verkligen på att bli galen idag, annars brukar jag inte bry mig. Det är en del av min vardag och jag brukar kunna hantera dessa extrema dagar bra också för den delen. Tror inte ens mina nära och kära fattar hur mycket det pågår fortfarande, även om det är mindre än förr och inte lika illa. Men det är mitt egna fel då jag inte vill släppa in någon på livet. Jag menar, vad kan dom göra åt saken? Gå tillbaka ett par år och stoppa mig att ta medecinen som pajade ämnesomsättningen? Nej, just det. Ah shit, nu kommer en sån där jävla överhettning igen. Ursäkta mig medans jag går och sätter mig ute på balkongen ett tag. Skjut mig istället för jag pallar för fan inte med det här idag, ge dig kroppen! Nåde dig om du gör så jag svimmar av *morrar*
Förlåt. Men ibland måste man få lätta på trycket lite och skriva av sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar